Europako Estatu hainbatek ezarritako debeku, hunako kantu -Burujabe erredakzioa-

SARRASKIA GELDITU 

Gure lurraldetik kanpo, atzapar inperialistak. Herriaren borrokak mundu berri bat ekarriko du. LIBRE, LIBRE PALESTINA. Zapalkuntza sionistarik gabe. /  Fuera de nuestra tierra, garras imperialistas. La lucha del pueblo traerá un mundo nuevo. LIBRE, LIBRE PALESTINA. Sin opresión sionista.

Gazarnika


 

 Libre Palestina, KOIUNTURA +arte

 

Palestinatik 

Libre, libre, libre Palestina.
Libre, libre, libre Palestina.
Libre Palestina sin opresión sionista 
Libre Palestina sin
Opresión sionista.

Hemos sembrado la tierra,
El trigo ya se cosecha,
El limón maduro está,
Verde oliva brotará.
Todo el mundo entero conoce nuestro suelo .

Libre, libre, libre Palestina.
Libre, libre, libre Palestina.
Libre Palestina sin opresión sionista 
Libre Palestina sin
Opresión sionista.

Nacimos tirando piedras contra la tiranía.
Ya llega la resistencia a defender Palestina.
Escucha mundo,
El pueblo está en lucha.
Escucha mundo, el pueblo está en lucha.

Libre, libre, libre Palestina.
Libre, libre, libre Palestina.
Libre Palestina sin opresión sionista 
Libre Palestina sin
Opresión sionista.

Fuera de nuestra tierra, garras imperialistas.
Que este pueblo sea, libre y socialista.

La lucha del pueblo traerá un mundo nuevo.
La lucha del pueblo traerá un mundo nuevo.


Libre, libre, libre Palestina.
Libre, libre, libre Palestina.
Libre Palestina sin opresión sionista 
Libre Palestina sin
Opresión sionista.


Desde Koiuntura +arte, Resu y yo queríamos, necesitábamos aportar (desde nuestra faceta musical) un gesto, una voz, un grito, un canto en contra del genocidio que está sufriendo el Pueblo de Palestina.

Os presentamos nuestra nueva canción "Libre Palestina". 
Hemos realizado una libre adaptación de “Leve Palestina” del grupo sueco Kofia, adaptándola a nuestra poética y ajustándola a la forma de hacer nuestra música, intentando respetar la esencia y la idea de la canción "Leve Palestina".

Esta canción se ha convertido en el símbolo de las protestas pro palestinas de todo el mundo.  

El compositor de la canción Leve Palestina y fundador del grupo Kofia es George Totari, nacido en Palestina-Nazaret. Totari afirmó que no esperaba que la canción del grupo, que fundó en 1972, acabase siendo tan popular.
El artista, que se estableció en Suecia durante la guerra que inició Israel en 1967, afirmó que la gente cantaba su canción en todas partes y dijo: “Escribí esta canción hace 50 años.  Poco a poco se hizo popular.  Veo gente cantando esta canción aunque no saben nada de sueco.  También hay una traducción al árabe.  No hice nada, sólo compuse la canción y a la gente, sobre todo a los jóvenes, les gustó y la difundieron por todo el mundo."
La canción se encuentra "prohibida" en varios Estados de Europa. Así que os pedimos la máxima difusión de este trabajo, para que rompa las censuras y sobre todo, que llegue a oídos del pueblo de Palestina. Que sean conocedores, de que nuestros gobiernos NO NOS REPRESENTAN. No en NUESTRO NOMBRE. NO AL GENOCIDIO. PALESTINA LIBRE!!


Euskeraren herrira

EDITORETZA OHARRA 

ESKAERA BERTAN DA: INOR ITZULTZEKO PREST? 

Beeenga, hiru estrofa ta estribilo bat direla... krkr. 

 

Euskal Herritik 

Martxa baten lehen notak, Lau-Bost, Mikel Laboa 

 

Eguzkiak urtzen du goian

gailurretako elurra,

uharka da jausten ibarrera

geldigaitza den oldarra.


Gure baitan datza eguzkia,

iluna eta izotza,

urratu dezakeen argia

urtuko duen bihotza.


Bihotza bezain bero zabalik

besoak eta eskuak,

gorririk ikus dezagun egia,

argiz beterik burua.


Batek gose diraueno,

ez gara gu asetuko,

bati iño loturik deino,

ez gara libre izango. 


Bakoitzak urraturik berea,

denon artean geurea,

etegabe gabiltz zabaltzen 

gizatasunari bidea.

 

Iñor ez iñor menpekorikan

nor bere buruan jabe, 

herri guztiok bat eginikan 

ez gabiltz gerorik gabe. 


Batek gose diraueno...


Eguzkiak urtzen du goian...

  

Giz-on-ON bihotzetara

Ta bai, lagunMaite,  emakumeok 'gizon' hitza geuretzat (ber?)hartu beharko genuke... geu ere gizaki onak garen eta euskerak "generorik ez duenaren" neurrian.

Euskara eta generoari buruz Naberanek bazituen artikulu pare bat... Proposamen honen alde ala aurka legoke??? Bo, edonola ere, ederrak ziran ta hemen datoz:

 Baina gainerako hitzetan (aita, ama, gizona…) ez du hartzen erreferentziatzat sexua, baizik leinua. Hortxe datza euskeraren eta gure inguruko hizkuntza arioen arteko desberdintasuna: azken hauek bai hartzen dutelako sexua erreferentziatzat (padre, madre, hombre, hijo… esatean).

Sinesgaitza ezta? Gizon, gizaki, gizarte eta abarrek genero-markarik ez izatea? Bada, euskal hitzak horixe ematen dute. Aitzitik, Patriarkatua Euskal Herrira iritsi zenean, orduan bai irauli zela euskaldunon pentsaera jatorrizkoa, hala pentsaera arioaren eraginez, nola batez ere Kristianismoaren eraginez.

Izan ere, lehenik, giza erroa gizon hitz konplexuagotik datorrela esateak hizkuntza arau guztiak jartzen ditu kolokan. Bigarrenik, gi eta giz euskal-erro arkaikoenak ez ezagutzea esan nahi dau. Lehenak (gi erroak) haragia, organismoa esangura dauka, eta bigarrenak (giz) organismo bizia, hots “pertsona” hitz modernoaren baliokide litzateke.

 Feminismoaren izenean batzuek, ez denek, giza, gizaki, gizarte… hitzak erabiltzeari matxismoa irizten diote. Eta horien ordez jende, jendarte erabiltzen. Nik uste hitz batzuk zein besteak erabil daitezkeela lasai asko. Har kontutan, halere, gens latinoa ez dela euskal jatorrikoa; nahiz eta gens latina enda euskaratik hartua izan. Baina ez dezagun korapiloa korapilatsuago bihurtu.

 Orduan zer? Euskeraren egitura eta pentsaeraren tradiziora lerrokatu ala hizkuntza inbaditzailera makurtu, honetan ere? 

Ja! Ez nintzen inondik inora gogoratzen... hainbeste artikulu... MILA ESKER, JOSU, HAIN XARMANT AZALDUA, HONETAN ERE (ETA ANAKROLOGIKOKI BAIEZTATZEAITIK SENAK AGINDUTAKOA...)

Feminista ofizialista, alegia, aurrerakoi matxista, batek... hau irakurriko balu... zer???

Bo, berdin da. Estatistikoki oso probabilitate baxuko kontua da... Pertsona horiek alpisteak irakurtzen dituzte... Fundamentuzko prentsa, alegia, ze hausnarketa ta zer ostia? Errealak ze in zun dela jakin nahi duguna! 

 


HARPIDETZA EGITEKO

https://chat.whatsapp.com/CeoV3tnWXQF0Mn2QLhryGJ

 

Iruzkinak